Marocko
Marockos geografi
Marocko hör tillsammans med Algeriet, Tunisien, Mauretanien och Libyen till de så kallade Maghrebstaterna (Maghreb = ”där solen går ned”). Marocko gränsar i väster till Atlanten, i norr till Medelhavet, i öster till Algeriet och i söder till Västsahara, som Marocko annekterade på 1970-talet. Vid Gibraltar sund i norr och vid kusten längre österut ligger de spanska städerna Ceuta och Melilla.
Till ytan är Marocko ungefär lika stort som Sverige. I området längs Atlanten sträcker sig bördiga slätter och platåer något tiotal mil in i landet. Kustslätten är till största delen uppodlad, utom i söder.
I norr avgränsas en smal kustremsa vid Medelhavet från resten av landet av en bågformad bergskedja, Rifbergen, med toppar på uppemot 2 500 meter. I det inre av Marocko, i riktning sydväst-nordöst, sträcker sig Atlasbergen som består av tre olika bergskedjor: Mellersta Atlasbergen längst i norr, Höga Atlas längre söderut och Anti-Atlas längst i söder. Den högsta toppen, Jebel Toubkal, i Höga Atlas når över 4 000 meter. Mellan bergskedjorna ligger högplatåer och bördiga dalgångar. Från bergen rinner floder mot både Atlanten och Medelhavet. Längst i söder och i öster består landet av ökenområden.
Marocko ligger i ett område som är utsatt för jordbävningar. År 1960 drabbades kuststaden Agadir av ett jordskalv som ödelade stora delar av staden och dödade omkring 15 000 människor.
Källa: Landguiden
Utforska liknande
