I nästan 70 år har Indien och Pakistan stridit om Kashmir i bergskedjorna Himalaya och Karakorum. 1949 ledde konflikten till att gränsområdet klövs i en indisk och en pakistansk del. Men något fredsavtal slöts inte. Sedan dess har fredsförsök avlösts av upptrappat våld. Världen ser med oro på Kashmirkonflikten eftersom både Indien och Pakistan har kärnvapen.
Konflikten uppstod när det brittiska Indien 1947 delades i två självständiga stater: det sekulära (icke-religiösa) Indien, där majoriteten av befolkningen var hinduer men där den största minoriteten var muslimer, och det muslimska Pakistan. I Kashmir var de flesta invånarna muslimer, men den lokala kungen (maharadjan) var hindu och sökte Indiens beskydd för området. Meningen var dock att invånarna i en folkomröstning skulle få välja vart de ville höra.
Men det blev aldrig någon folkomröstning. Istället bröt krig ut mellan de båda länderna om Kashmir och området kom att delas mellan Indien (den största delen) och Pakistan; också Kina kontrollerar en liten del.
Även 1965 ledde konflikten till krig utan att man nådde någon lösning och kring millennieskiftet var det nära att länderna åter gått i krig med varandra. Då hade också sedan slutet av 1980-talet muslimsk gerilla gett sig in i kampen.
Under det senaste årtiondet har fredssträvanden genom ökad handel och förtroendeskapande åtgärder varvats med bakslag. Ett sådant var terrordådet i Mumbai 2008, vilket uppenbarligen genomfördes av Pakistanbaserad gerilla.