Islam har varit den dominerande religionen i Egypten i över tuesn år. Officiellt uppges 94 procent av befolkningen vara muslimer, varav nästan alla är sunnimuslimer. Inofficiella beräkningar visar dock på uppemot en tiondel kristna.

Inom egyptisk islam ryms många olika riktningar. Vissa utöver inåtvänd islamsk mystik, sufism, medan andra ivrar för att bygga samhället helt och hållet på islamisk lag, sharia. En klyfta råder också mellan intellektuella muslimer och den majoritet egyptier som inte studerar Koranen och som ofta blandar islam med magi och andetro.

Efter Egyptens förlust i sexdagarskriget 1967 mot Israel följde en islamisk väckelse. Den bars inte minst fram av den numera förbjudna rörelsen Muslimska brödraskapet, grundade i Egypten 1928. Brödraskapet har fortfarande stöd bland såväl akademiker som outbildade egyptier, och har förgreningar i hela arabvärlden. Rörelsen har framför allt vänt sig mot västerländskt inflytande och har tagit sig an sociala problem bland storstädernas arbetslösa.

Under 1990-talet ökade stödet för underjordiska extrema islamistiska rörelser, till exempel Islamiska gruppen(Jama’a Islamiya) och Jihad som bedrev väpnad terror mot vad de såg som den gudlösa Mubarak-regimen. Det islamistiska våldet har dock minskat sedan slutet av 1990-talet.

I Kairo ligger mosken Al-Azhar som grundlades år 971. Al-Azhar är den sunnimuslimska världens viktigaste lärosäte och dess högsta råd är den främsta auktoriteten för världens sunnimuslimer. I väckelsens spår har al-Azhar blivit ett mäktigt redskap för det växande islamiska inflytandet över Egyptens politik, lagftiftning, utbildning, finansvärld, kulturliv och massmedier. Enligt författningstillägg från 1980 ska sharia utgöra grund för all lagstiftning, men i verkligheten är landets rättsväsen till stor del präglat av västeuropeisk rättslig tradition.

Den koptiska kyrkan i Egypten är Mellanösterns största kristna samfund. Kristndomen kom till landet redan under första århundradet efter Kristus, enligt traditionen med aposteln Markus. I slutet av 200-talet uppträdde de första kristna munkarna i den egyptiska öknen. Ordet Kopt är synonymt med egyptier och användes om den kristna befolkningen när araberna invaderade på 600-talet.

Den finns även grekisk-ortodoxt, katolskt, protestantiskt och armeniskt kristna. Judarna i Egypten förföljdes svårt efter kriget mellan Israel och Egypten 1967. Många utvandrade då till Israel och idag finns bara några hundra kvar. Det är fortfarande vanligt med antisemitiska inslag i egyptiska massmedier.

I över tusen år har muslimer, kopter och judar levt fredligt sida vid sida i Egypten. Konflikten mellan Israel och arabvärlden, samt den växande islamiska fundamentalismen, har dock stört samexistensen.. Många kristna och en del muslimer har dödats i religiöst motiverat våld. Trots att religionsfrihet råder enligt författningen förekommer diskriminering av egyptier som konverterat från islam till andra religioner. De tvingas ofta ange islam istället för den sanna relionstillhörigheten på sina ID-kort. Hundratusentals kopter har emigrerat från Egypten sedan början av 1990-talet.

Under en period på 1900-talet kunde kristna tillfälligt konvertera till islam för att få skilsmässa – vilket den koptiska kyrkan inte tillåter – och därefter återgå till kristendomen. Domstolarna stoppade dock detta under senare tiders framväxt av mer konservativa religiösa strömningar. En ny omsvängning kom i början av 2008, när den högsta civildomstolen i Kairo, efter en årslång debatt om minoritetsrättigheter och religiös identitet, gav tolv tidigare kristna som konverterat rätt att återgå till sin religion. Utslaget innebar dock inte någon förändring för dem som är födda som muslimer.

Vid samma tid förklarade en administrativ domstol att regeringen inte får vägra medlemmar av baha’isekten att erhålla egna ID-handlingar. Baha’ierna har hittills tvingats registrera sig som muslimer, kristna eller judar.

Enligt Amnesty International ökade angreppen mot koptiska församlingar och kyrkbyggnader under 2008. Det året dog åtta människor i våld mellan muslimer och kopter.

I Naj Hammadi i södra Egypten sköts sex manliga kyrkobesökare och en säkerhetsvakt till döds från en passerande bil efter gudstjänsten på kopternas julafton den 6 januari 2010. Dådet antogs vara en hämnd för att en koptisk man tidigare våldtagit en muslimsk flicka. Dagen därpå rapporterades sammanstötningar mellan protesterande och polis i staden.

Jordbruk och fiske sysselsatte de allra flesta invånarna i Oman innan olja började utvinnas 1967. Än idag bidrar jordbruk till självhushållning för halva befolkningens försörjning.

Förutsättningarna för jordbruket är dock svåra. Bara cirka fem procent av landytan är lämpad för jordbruk, varav huvuddelen främst används till boskapsskötsel. För odling nyttjas bara kustremsorna och ett område kring staden Nizwa i inlandet.

Konstbevattning är helt avgörande för jordbrukets avkastning. Längs kusten i norr finns bevattningssystem med tusenåriga anor, så kallade falaj. Under de tre senaste årtiondena har storskaliga bevattningssystem byggts med avsaltningsanläggningar och stora dammar. Konstbevattningen står för 90 procent av vattenförbrukningen i Oman.

Merparten av de grödor som odlas används av de omanska hushållen, men stora mängder dadlar går på export. Av den uppodlade marken nyttjas drygt hälften för odling av frukt, främst dadlar. Andra viktiga grödor är tomater, lime, mango och lucern (till djurfoder). Det finns över en miljon getter i landet och även kameler är vanliga, över 100 000 stycken.

Trots stora satsningar på att öka skördarna genom att subventionera och rationalisera jordbruket måste Oman importera en stor del av livsmedlen.

Fisket längs den 170 mil långa kusten är ekonomiskt viktig och regeringen arbetar med att utveckla fiskeindustrin. På grund av utfiskning har dock fångsterna minskat och numera är fisket hårt reglerat.

I Armenien börjar barnen oftast skolan vid sju års ålder. Grundskolan är i princip obligatorisk i nio år (mot elva före självständigheten) – med fyraårig primärskola följd av sekundärskola. Högre studier kan bedrivas vid universitetet i Jerevan och vid ett tiotal andra institutioner. Fram till 1990-talet hade Armenien ett sovjetiskt utbildningssystem med stark betoning på ideologisk skolning. Efter frigörelsen från Sovjetunionen 1991 har armenisk historia och kultur fått en framträdande plats i undervisningen. Samtidigt har dock skolorna på alla nivåer drabbats av minskade anslag, med brist på skolböcker och låga lärarlöner. Många skolor hålls stängda under vintern för att hålla bränslekostnaderna nere.

Den egyptiska grundskolan är obligatorisk i åtta år. Barnen börjar skolan vid sex års ålder. Nio av tio barn börjar i det sexårliga lågstadiet, men många slutar skolan i förtid, särskilt flickor på landsbygden. I delar av det fattiga södra Egypten går bara hälften av barnen i skolan.

Grundskolan ska i princip vara kostnadsfri men under 2000-talet första år har en del avgifter införts. Många skolor är dåligt underhållna och det är ont om både lärare och läromedel. På vissa håll går det över 60 barn på en lärare. Störst är lärarbristen på landsbygden.

Vid sidan av det statliga skolsystemet finns ett växande antal islamiska skolor.

Vuxenutbildningen är omfattande men andelen analfabeter är fortfarande hög. Samtidigt har Egypten en stor andel välutbildade medborgare, jämfört med andra arabländer. 2003 fanns det tolv statliga och en mängd privata universitet vid sidan av det stora islamiska universitetet al-Azhar i Kairo. Al-Azhar, grundat 988, är världens näst äldsta universitet. Äldst är universitetet i Fes i Marocko. Numera har al-Azhar även fakulteter med sekulära ämnen och tar också emot kvinnliga studenter. Samtidigt har universitetets religiösa betydelse ökat (se Religion).

Oman skiljer sig på många sätt från de andra oljeländerna vid Persiska viken. Olja började utvinnas först 1967 vilket är senare än i de övriga länderna. Omans oljefält är dessutom mindre och mer utspridda. Det gör dem mindre produktiva, och utvinningen är därför dyrare än i grannländerna. Oman använder avancerad modern teknik för att utvinna så mycket olja som möjligt ur sina reserver. Landet är inte medlem i de oljeproducerande ländernas organisation OPEC och är därför inte formellt bundna till några oljekvoter. En stor del av den omanska oljan säljs till Japan och Sydkorea. Priset per fat är lägre än i många andra delar av världen, men det är flera gånger högre än i grannländerna.

Oljefälten har koncentrerats till området sydväst om Muskat samt till provinsen Dhofar i söder. Oljeproduktionen sköts främst av bolaget PDO (Petrolium Development Oman), som är majoritetsägt av den omanska staten. Oljebolaget Shell innehar drygt en tredjedel av PDOs aktier.

Naturgas är en viktig del i Omans stävan att minska oljeberoendet. Gasen går på export, men används även inom landet för att driva energislukande industri. Oman deltar i flera stora projekt för att dra gasledningar genom regionen.

Landets övriga mineraltillgångar är också relativt stora. Det finns koppar, kol, krom, guld, salt, marmor, gips och kalksten i landets berggrund.

Boka din resa till Egypten innan den 30/6-2013, och få 1000 kr i rabatt per person. Detta är vår mest fullspäckade resa till Egypten och du får uppleva både Nilen och Sahara. 

Resor till Egypten

Avresedatum för våra resor till Egypten är nu klara. Välj bland våra väl utformade resor till Egypten.

Resor till Egypten

Boka en av våra resor till Egypten innan den 30/6-2013 och få 1000 kr i rabatt per person.

Avresedatum för vår resa till Georgien med Sören Theisen är nu klart. Gruppresan avgår den 26 september.

Boka din resa till Georgien innan den 30/6-2013 och få 1000 kr i rabatt per person.